Frånluftssystem
Fläktstyrd frånluft, som brukar kallas F-system, är precis som namnet säger. Luften sugs ut från bostaden med hjälp av fläktar, från köket, toaletter/badrum samt från tvättstugan. En vanlig skillnad jämfört med självdragsventilation är att man här oftast tar in luften genom ventilation eller vädringsfönster, inte genom dörrspringor och andra läckor.
Fläktstyrd frånluft är populärt eftersom den är billig och enkel att installera. Dock har F-system tidigare haft samma nackdel som självdrag när det gäller luften som kommer in (uteluften/friskluften), den renades inte tillräckligt och den är kall vintertid. Numera kan tilluftsdon i ytterväggar förses med filter som avskiljer de grövsta föroreningarna. Genom att noggrant dimensionera och placera donen kan drag och kallras motverkas.
F-system med fläktstyrd frånluft för villor. Frånluftssfläkt placeras i kök och på tak. Fläktarna kan styras från spiskåpa.
Självdragssystem
Principen för självdrag är enkel, den varma luften inomhus stiger uppåt och försvinner ut ur huset via luftkanaler, vilket skapar ett undertryck i byggnaden. Tack vare undertrycket sugs ny luft in utifrån, den nya luften kommer in via otätheter i huset. Det behövs inga fläktar eller andra mekaniska anordningar för att det ska fungera, vilket onekligen låter som om det här vore den idealiska ventilationen för alla typer av bostäder. Men en så enkel sak som isoleringsfilter i fönstren kan förstöra ett helt självdragssystem och göra ventilationen otillräcklig. Ju större temperaturskillnader det är mellan ute- och inneluften, desto större luftmängder omsätts. På sommaren, när temperaturskillnaden är liten eller ingen alls, blir det därför ingen ventilation.
De två sistnämnda kombineras alltid idag med någon typ av värmeåtervinning. För att systemet ska fungera krävs, förutom självdrag, ett bra styr- och reglersystem.
Olika typer av värmeväxlare
Den värme som finns i bostaden, oavsett var den kommer ifrån, ska inte släppas rakt ut. Den ska återvinnas. En värmeväxlare med hög verkningsgrad gör att energikostnaderna hålls på en betydligt lägre nivå än de annars skulle varit på.
Värmeåtervinning betyder helt enkelt att den uppvärmda frånluften hjälper till att värma upp den kalla tilluften som hämtas utifrån. Därigenom sparas mycket energi. Det finns idag ett antal olika typer av system för återvinning av värme ur frånluften. Hit kan exempelvis räknas:
Plattvärmeväxlaren
Korsströmsvärmeväxlare och motströmsvärmeväxlare, eller som de vanligtvis kallas, plattvärmeväxlare, är de vanligaste av de olika typer som finns på marknaden. Det finns i första hand enfamiljshus och i flerfamiljshus som har separata ventilationsanläggningar i respektive lägenhet. Tekniken är enkel, där till- och frånluften passerar varandra i ett lamellpaket av veckade aluminiumplåtar. Den varma frånluften värmer upp aluminiumplåtar varvid den kalla tilluften tar upp värmen.
Korsströmsvärmeväxlaren har en verkningsgrad på ca 50-60 %. Motströmsvärmeväxlaren kan i bästa fall komma upp i 90 %. Båda kan upplevas som svåra att rengöra på grund av sin konstruktion.
Roterande värmeväxlare
Den roterande värmeväxlaren är uppbyggd kring roterande hjul bestående av veckade aluminiumprofiler där den varma frånluften värmer upp rotorn, som därefter värmer upp den kalla tilluften. Systemet har många fördelar i jämförelse med andra lösningar. Trots detta förekommer den i mindre omfattning än korsströmsvärmeväxlaren. Detta beror till största delen på att det kan finnas en risk för överläckning av förorenad frånluft till luftbehandlingsaggregatets tilluftssida. Den roterande värmeväxlaren karakteriseras av låga tryckfall, vilket leder till låga fläkteffektbehov och därmed låg elenergianvändning i fläktarbetet. Den är förhållandevis enkel att rengöra samt har hög verkningsgrad 80-85 %.
Vätskekopplad värmeåtervinning
Det vätskekopplade systemet bygger på att en frysskyddad vätskelösning (brine) cirkuleras mellan i frånluftssystemet och i tilluftssystemet placerade kyl- respektive värmebatterier. Den varma frånluften värmer upp vätskan vilket avger värmen till den kalla tilluften.
Systemet medger att till- och frånluftsaggregatet kan placeras oberoende av varandra, exempelvis då tilluftsaggregatet placeras i källaren medan frånluftsaggregatet placeras i vindsutrymmet. Systemet är flexibelt och medger att flera återvinningsstationer i olika frånluftssystem kan installeras och sammanföras till ett gemensamt tilluftbatteri. Vidare har systemet en hög verkningsgrad (50-60 %). Systemet används normalt i flerbostadshus och kan med fördel användas i renoverings- och kompletteringssammanhang.
Olika lokaler kräver olika ventilation
Affärslokaler
Inneklimatet i stora affärslokaler har särskilda behov, temperaturen ska vara jämn under hela året och under hela dagen. Stora tider av dagen råder värmeöverskott och det är oftast också stora variationer i olika delar av lokalerna. Stora glasytor ger behov av värmning och lokalerna har ofta stora ytor och takhöjder.
Hotell
Hotellrum ställer särskilda krav på ventilationen, miljön ska vara rofylld, lugn och erbjuda gästen högsta möjliga komfort. Därför är behovet stort av ett behagligt inneklimat med en jämn temperatur oavsett utetemperatur och årstid. Dessutom ska anläggningen vara så tyst och underhållsfri som möjligt. Därtill har man stora behov av enskilda variationer på rumsnivå.
Industrilokaler
Industrilokaler har särskilda behov, temperaturmässigt har man olika behov under olika årstider men oftast råder värmebehov natt och morgon och kylbehov dagtid. Lokalerna har ofta även stora ytor och takhöjder.
Kontorslokaler
I kontorslokaler har man oftast värmeöverskott från människor, datautrustning etc. Behovet att ha jämn temperatur, ett bra inneklimat oavsett utetemperatur och årstid är stort. Ofta har man också behov av enskilda variationer på rumsnivå.
Ventilation inom handel och köpcentra
Luftkvalitet och temperatur har en avgörande betydelse för hur trivsamt kunderna uppfattar det att komma in i en butik eller ett köpcentrum. Det har en direkt inverkan på hur länge de stannar och hur motiverade de blir att fortsätta handla. Man kan med andra ord se en direkt koppling mellan inneklimatet i butiken och dess omsättning.
Det är naturligtvis också nödvändigt att tillgodose personalens behov av bra arbetsmiljö. Oberoende av årstid ska personalen kunna arbeta i en klädsel anpassad för inomhusarbete medan kunderna vintertid är klädda i ytterkläder. Temperaturen inomhus i ett köpcentrum bör kunna hållas på ungefär samma nivå året runt och dessutom under större delen av dygnets timmar. Överskottsvärme genereras i stort sett hela tiden och dessutom är det ofta stora temperaturdifferenser mellan olika delar av byggnaden. Stora glasade ytor bidrar vintertid till ett värmebehov och sommartid till behov av kylning. Många köpcentra har dessutom stora öppna ytor och stora takhöjder.
För att begränsa energianvändningen för byggnader, är det också viktigt att det i köpcentra och butiker skapas lösningar som gör detta möjligt. En annan aspekt är att butiker byter ägare och därmed kanske också inriktning, som kan påverka förutsättningarna för ett bra inneklimat. Det är därför viktigt att redan från början bygga in flexibilitet, som gör det möjligt att ändra luftflöde, temperatur etc. utan alltför stora ombyggnadsarbeten. Decentraliserade luftbehandlingssystem kan många gånger vara att föredra, då de är lättare att anpassa till nya förutsättningar utan stora ombyggnader.
För att kunna upprätthålla ett bra inomhusklimat med bra luftkvalitet och behaglig temperatur till lägsta möjliga driftkostnad, är ett system för behovsstyrd ventilation att föredra. Den merinvestering som detta kan innebära, är snabbt ”återbetald” genom bättre driftekonomi. För att kunna hålla rätt temperatur nattetid då inga människor vistas i lokalerna, kan luften recirkuleras då detta är temperaturmässigt motiverat. På samma sätt bör man se till att vid behov utnyttja sval uteluft sommartid för att kyla ner lokalen och därmed minska energibehovet för kylning.
I köpcentra med många olika butiker och zoner, är det också viktigt att ha noggrann kontroll över temperaturer, flöden, drifttider etc. Bäst uppnår man detta genom att installera ett BMS-system. Det är då viktigt att man väljer ett öppet system som medger kommunikation med så många olika produkter och fabrikat som möjligt. Att ha kontroll på driften av en anläggning är en förutsättning för att kunna minska energianvändningen och åstadkomma ett bra inomhusklimat.
Ventilation för kontor
Dålig ventilation i kontorsbyggnader leder ofta till luftvägsproblem, sjukfrånvaro, dålig komfort och försämrad arbetsprestation. Eftersom personalkostnaderna är de helt dominerande kostnaderna för kontorsverksamhet, är inomhusluftens kvalitet i allra högsta grad också en ekonomisk fråga. I vissa fall, har det visat sig att effekterna av dålig innemiljö kan leda till högre kostnader än energikostnaderna för att värma samma byggnad (Seppänen 1999; Fisk 2000). Nyttan av förbättrad ventilation innebär reducerade vårdkostnader, flera arbetsdagar genom mindre sjukfrånvaro, bättre arbetsprestation och lägre personalomsättning. Det ger också lägre kostnader för drift och underhåll av byggnaderna tack vare färre klagomål på inneklimatet.
Ventilationsflöde, luftkvalitet, temperatur och ljudnivå är några faktorer som påverkar vår prestationsförmåga i en kontorsmiljö. Flera forskare har kunnat konstatera ett klart samband mellan luftomsättning och kortfristig sjukfrånvaro. Man har också kunnat påvisa kopplingar mellan ventilationsflöde och arbetsprestation liksom mellan luftkvalitet och arbetsprestation. Också temperatur och ljudnivå påverkar vår prestation. (Fisk et al. 2005; Seppänen et al.,2006a; Wargocki et al. 1999; 2000a,b; 2002). Forskning på området, har också visat att möjligheten till individuell påverkan på inneklimatet har en positiv inverkan på vår prestationsförmåga och leder till minskad sjukfrånvaro. (Preller et al., 1990; Raw et al.,1990; Kroner och Stark-Martin 1994; Wyon 1996)
Stigande priser på energi och ambitioner att minska belastningen på den yttre miljön gör det viktigt att minimera energianvändningen och fokusera på rätt saker. Kloka materialval bidrar till ett minskat ventilationsbehov. En byggnad ska ventileras så mycket som det behövs – men inte mera! Då en byggnad eller en del av en byggnad inte används, bör luftflödet i denna del reduceras till ett minimum. Detta är möjligt med hjälp av behovsstyrd ventilation.
Värmning av den inkommande uteluften, kan oftast uteslutande ske med hjälp av effektiv återvinning av värme ur den frånluft som sugs ut ur byggnaden. Genom att sommartid utnyttja sval uteluft, kan också energibehovet för komfortkyla minska, vilket gör att det totala energibehovet minskar avsevärt.
Ventilation av skolor
Luftens kvalitet och temperatur har en avgörande betydelse på arbetsprestationerna i skolan. Det är också avgörande för hur lärare och elever uppfattar sin arbetsmiljö. Det finns flera forskningsrapporter som visar på ett tydligt samband mellan bra ventilation och arbetsresultat. Ändå är det vanligt att ventilationen prioriteras ner med motiveringen att det kostar för mycket.
Materialval med omsorg
Byggmaterial och möbler ger ifrån sig emissioner som måste ventileras bort för att inte påverka elevers och lärares hälsa. Det är därför viktigt att redan från början välja material som ger ifrån sig så låga emissioner som möjligt. Det gör att behovet av ventilation minskar och därmed behovet av energi.
Placering av skrivare
Skrivare som är placerade i klassrummet alstrar ozon, som reagerar med det naturliga fettet i vår hud och bildar giftiga ämnen vilka är farliga att andas in. Skrivare bör därför placeras i separata och väl ventilerade rum.
Filtrering av uteluften
Alltfler barn är drabbade av allergier. Därför krävs effektiv filtrering av den uteluft som tas in för att få bort eventuell pollen och andra ämnen. Normalt rekommenderas lägst filterklass F7.
Temperaturkontroll
Uppvärmning av skollokalerna sker oftast med radiatorer. Det kan också ske genom en kombination av radiatorer och ventilation med värmeåtervinning. Det betyder att värmen i den frånluft som annars skulle skickas ut ur byggnaden tas tillvara och återvinns. Ventilationssystemet kan också dimensioneras för att klara hela värmebehovet. Installation av kyla är en kostsam åtgärd och därför ovanlig på skolor. Temperaturen måste ändå kunna hållas på en acceptabel nivå. Det görs oftast genom att förse fönstren med solskydd - i kombination med möjlighet till ökat luftflöde.
Behovsstyrd ventilation
Idag går det att anpassa luftflödet till det aktuella behovet i varje klassrum. Äldre ventilationssystem saknade sådan behovsstyrning. Genom behovsstyrd ventilation blir slutresultatet ofta ett bättre inneklimat till lägre totalkostnad.
Behovsstyrning ger bättre ekonomi
Behovsstyrd ventilation levererar just den ventilation som behövs för stunden. Det förbättrar luftkvalitén och sparar energi. Minskning av luftflöden när ingen vistas i bostaden eller kontoret sparar både energi och uppvärmningskostnader. Samtliga ventilationsaggregat har eller kan förses med utrustning för behovsanpassad ventilation. Behovsstyrning kan t.ex. användas för konferensrum, kontorsrum men även bostäder.
Exempel på hur ett behovsstyrt ventilationssystem kan byggas upp:
Luftflödesstyrning med temperaturgivare alternativt
CO2-givare (till- och frånluften parallellstyrs av temperaturgivaren).
Hur utnyttjas ventilationen?
Erfarenheten visar att det verkliga utnyttjandet är mellan 25 % till 60 % lägre än vad man dimensionerat ventilationen för. Ett normalt kontor utnyttjas för det mesta bara under två tredjedelar av arbetsdagen. Totalt innebär detta att behovsstyrningen kan reducera behovet av kyla, värme och ventilation med 10-30 %.
Ytterligare ett exempel på hur ett behovsstyrt ventilationssystem kan byggas upp:
Individuell rumsreglering med överluft.
Frånluften slavstyrs av det totala tilluftsflödet.
Hur fungerar det?
Behovsstyrning innebär att ventilationssystem förändras i förhållande till en traditionell lösning. Fläktarnas varvtalsreglering måste bygga på principen med elektronisk varvtalsregulator som får sin styrsignal från en tryckgivare på en lämplig plats i kanalsystemet. Ventilationsdonen i lägenheterna ska också vara utförda så att en förändring i luftflödena är möjlig. Tack vare att ett behovsstyrt system bygger på att ett konstant tryck kan upprätthållas i systemet, får vi också en tredje stor fördel. Vi skapar en bra förutsättning för att ljudproblem aldrig behöver uppstå. Oavsett vilken inställning man ger de olika till- eller frånluftsdonen förändras inte tryckfallet och därmed tar vi bort en del av förutsättningarna för ljudproblemens uppkomst.
Behovsstyrningen kan kombineras med kylbafflar så att inomhustemperaturen sänks genom att luften cirkulerar i en kyld vätska. Kylbafflarna ger ett mycket komfortabelt och stabilt inomhusklimat utan problem med drag. Utöver energibesparingen minskar såväl ljudnivån, mängden luftkanaler och effektbehovet hos luftbehandlingsaggregatet.
Välj rätt filter
Luftfilter är, trots sitt enkla utseende, en komplicerad produkt. Filter skall klara att, utan onödigt stort motstånd, både släppa igenom ett tillräckligt stort luftflöde och samtidigt avskilja skadliga partiklar, dvs. partiklar som förorsakar problem för såväl människor som ventilationsanläggningar.
Det innebär ofta avsevärda kostnader att ventilera byggnader. En "normal" energikostnad för filter, räknat som andel av det totala systemet, är ungefär 30 %. Genom att välja rätt filter kan man åstadkomma avsevärda energibesparingar och ändå få en hälsosam luftkvalitet inomhus. Detta är en möjlighet som bör utnyttjas, eftersom filtren är den del av systemet som är billigast att förbättra.
De senaste forskningsrönen har också belyst kostnader och hälsofördelar i ventilation med partikelfiltrering i kontorsbyggnader. Den beräknade minskningen av dödlighet, sjuklighet och intäktsbortfall visar de övergripande ekonomiska och sociala fördelarna med att använda bra luftfiltrering är flera gånger större än de tillhörande driftskostnaderna. Den viktigaste ekonomiska vinsten är färre förlorade arbetsdagar och högre produktivitet.
Rena system
De flesta ventilationssystem idag innehåller någon typ av filter som renar tilluften. Att byta dessa filter är främst viktigt ur hygiensynpunkt, smutsiga filter fungerar inte alls lika effektivt. Att byta filter ofta är också viktigt för att hushålla med energi eftersom smutsiga filter gör hela systemet mindre energieffektivt då motståndet som luften får när den ska igenom filtret ökar. Det innebär att fläktarna måste jobba hårdare för att få luften att förflytta sig - vilket slösar energi.
Ventilation är en del av fastighetens brandskydd
Fastigheter delas in i olika brandceller för att öka säkerheten och för att begränsa skador i samband med brand. En brandcell ska förhindra spridning av brand till andra utrymmen. Det är därför lätt att förstå att det ställs särskilda krav på väggars och dörrars brandmotstånd.
I Sverige måste vi ha höga krav på vårt inneklimat eftersom husen samtidigt ska vara energieffektiva. Husen byggs därför täta och luftombyte sker ofta via centrala ventilationsaggregat. De luftkanaler som transporterar luften ska ge frisk luft till alla rum och brandceller. De olika rummen och brandcellerna har olika behov av luftmängd beroende på användningsområde, antal människor och önskad temperatur mm. Därför måste luften kunna styras individuellt för olika rum och brandceller.
Individuell styrning av luft görs med hjälp av vridande spjäll. Själva spjällbladet manövreras med en spjällmotor. Dessa spjäll installeras i det genomgående kanalsystemet och placeras i väggarna mellan brandceller. Det betyder att ett säkerhetsspjälls förmåga att förhindra spridning av brand är det samma som för andra ingående byggdetaljer. En felaktigt utförd ventilationsanläggning kan sprida heta (900°C) brandgaser med stora tryck som sedan antänder omgivande material i andra brandceller.
Till våra fastigheter finns därför ett antal beprövade konstruktioner av säkerhetsspjäll med tillhörande system. I Sverige ställs höga krav på ansvar och funktioner när det gäller brandskydd. Därför har flera tillverkare valt att typgodkänna sina lösningar. Ett typgodkännande kan bara fås efter realistiska prov i brandkammare hos brandprovningsinstitut. En typgodkänd produkt och lösning innebär alltså ett dokumenterat skydd mot spridning av brand vilket begränsar skador på egendom när det brinner.
Motsvarande krav och lösningar används även för att första hand rädda liv. Människor omkommer oftast av giftiga brandgaser (rök). Brandgaser är giftiga även när värmen i dem inte är direkt dödande. Det är därför viktigt att ställa samma krav på ingående komponenter när det gäller förhindrande av brandgasspridning - även när sprinkler har installerats.
Exempel på ventilationsprodukter som integrerad del i fastighetens skydd mot spridning av brand och brandgaser är: godkända spjäll med fabriksmonterade godkända ställdon, styr- och övervakningssystem, rökdetektorer, brandklassade fläktar, godkända kanalsystem och upphängningsanordningar, tätningsmaterial mm.
Vill du veta ännu mer rekommenderar vi branschens brandhandbok. I den finner du flera beprövade lösningar på säkert brandskydd när det gäller ventilation i fastigheter.
Styrning och övervakning av brandgasspjäll
BBR kapitel 9 Praktiska lösningar behandlar brandspjäll/brandgasspjäll (nedan spjäll) och ger exempel på några av de metoder som skyddar mot spridning av brand och brandgaser. I samma kapitel anges krav på produkter, montering och frågor som gäller styr- och övervakning av spjäll.
Styr- och övervakning av spjäll handlar först och främst om säkerhet för människor och egendom i samband med brand. Det är viktigt att alla komponenter sätts samman i ett fungerande system och att alla ingående komponenter installeras och används enligt tillverkarens anvisningar.
Säkerhet
I BBR behandlas också funktionsansvaret för att förhindra och försvåra spridning av brand. Projektörer och entreprenörer har ett särskilt ansvar att tillse att funktionskraven fylls.
Komponenter
Genom att använda typgodkända produkter som sätts samman i ett system uppfyller man kraven enligt BBR.
Installationerna för brandskydd har genomgått realistiska prov vid provningsinstitut och produktsammansättningen av spjällen övervakas kontinuerligt.
För att ett spjäll skall vara typgodkänt krävs att:
• Spjället är provat och godkänt av tredje part
• Tillverkning och ingående detaljer kontrolleras kontinuerligt
• Spjället monteras enl. fabrikantens tillhörande montageanvisningar
• Spjäll skall vara anslutet till rökdetektorstyrt övervaknings- och
kontrollsystem som stänger spjället när detektorn utlöses
Styrning och övervakning
Genom att installera typgodkända produkter säkerställer man att brandcellerna, klarar att förhindra spridning av brand eller brandgaser via ventilationssystemet.
För att garantera en säker lösning skall spjällen anslutas till ett styr- och övervakningssystem. För att förhindra brandgasspridning krävs rökdetektering kopplat till ett styr- och övervakningsystem som i sin tur stänger spjället.
Det krävs också ett styr- och övervakningssystem för att garantera spjällens funktion. En fullständig funktionsprovning sker var 48:e timme samtidigt som systemet också övervakar spjällen kontinuerligt.
Har en fastighet brandtekniska installationer som installerats enligt beprövade metoder och produkter indikeras fel omedelbart och säkerheten provas regelbundet.
Med hjälp av speciellt anpassade kringkomponenter kan säkerheten ökas än mer. En eller flera rökdetektorer kan i ett tidigt skede indikera brand varpå styrsystemet stänger spjällen omedelbart. Självverkande temperatursäkringar i och utanför ventilationskanalerna är ett annat exempel på säkerhetshöjande komponenter.
Rätt utfört intar spjällen säkerhetsläge inom 20 sekunder.
Styr- och övervakningsystem skall:
• Vid utlöst detektor stänga spjäll och avge larmsignal
• Automatiskt funktionsprova spjäll minst en gång vartannat dygn
• Vara anordnat så att felfunktion omedelbart indikeras
Funktionsprov bör utformas enligt följande:
1. Vid funktionstest bryts spänningen till anslutna spjäll varvid det
kontrolleras att spjällen intar säkerhetsläge.
2. Om något spjäll ej intar säkerhetsläge avges felsignal.
3. Då ovanstående kontrollerats, spänningssätts anslutna spjäll varvid
det kontrolleras att samtliga spjäll intar normalläge.
4. Om något spjäll ej intar normalläge avges fellarm.
5. Om punkt 1-4 löper utan problem, fortsätter systemet i normaldrift.
Separat styr- och övervakningsenhet
En separat- och övervakningsenhet tillhandahålls normalt av tillverkare av spjäll. Enheterna är speciellt konstruerade för spjäll och utgör tillsammans ett väl beprövat och testat system.
Enheterna som inte kan överstyras, motionerar automatiskt var 48:e timme, och övervakar ofta enskilda spjäll och avger larm via kontakt eller via kommunikationsbuss.
Rökdetektektering via anslutna rökdetektorer ger ytterligare säkerhet men även ex. centralt brandlarm kan styra övervakningsenheten.
Exempel på systemlösningar
DUC I/O
DUC I/O tillhandahålls normalt av styrentreprenör eller integratör. Flera metoder kan användas för att säkerställa trygghet och funktion. Funktionskontrollen utförs vart 48:e timme och spjällens läge övervakas kontinuerligt. Det är möjligt att ansluta en större mängd spjäll och i sektioner genom att utforma en slinga. Det ger samma trygghet men innebär ibland svårigheter att finna ett spjäll som indikerar felfunktion.
Rökdetektektering via kontrollenheter för rökdetektorer eller ex. centralt brandlarm styr DUC som stänger spjällen vid larm.
Övervakning via nätverk
Det finns även möjlighet att ansluta spjällen i ett kommunikationssystem där informationen skickas digitalt. De ställdon som används på spjällen har verkliga mekaniska brytare för indikering av säkerhetssläge. Det är viktigt att tillse att nätverket är rätt dimensionerat för att garantera funktion inom kort tid. Beroende på varje nätverks uppbyggnad och hur mycket kommunikation som ska passera i nätverket, samt bearbetningstid i överordnade system, avgör hur snabbt säkerhetsfunktionen aktiveras.
Kanalsystemen transporterar luften
Ett kanalsystem, som oftast består av runda spiralformade plåtrör, har som viktigaste uppgift är att transportera luft från en plats till en annan. Syftet är att tillhandahålla ett så energieffektivt system som möjligt, som kan bidra till att ge ett bra inneklimat. Därför är det viktigt att kanalsystemet har så lågt tryckfall, luftläckage samt värme-/kyl-läckage som möjligt och även en låg ljudalstring.
Andra viktiga egenskaper för ett kanalsystem är:
Låg vikt (ger lättare montage, bättre ergonomi samt mindre miljöbelastning)
Det skall vara lättmonterat
Väldokumenterat för att kunna utföra de beräkningar som behövs
Det skall vara lätt och snabbt att anskaffa
Speciellt vid synliga montage är det viktigt att det har ett estetiskt tilltalande utseende
Det skall vara möjligt att komma in i och rengöra det.
Hållfasthet primärt för undertryck
Det finns idag både runda och rektangulära kanalsystem på marknaden och bägge systemen behövs normalt sett i en anläggning. Generellt sett klarar det runda kanalsystemet bättre av ovan ställda krav.
Beroende på vilken miljö systemet skall vara i och hur luften är beskaffad krävs det korrosionsegenskaper på kanalsystemet. Då används olika material som galvaniserat, aluminium, rostfritt osv.
Det finns också kanalsystem med olika skarvsystem (hane/hona, spännband eller fläns) och man kan fästa dem med olika metoder(skruv, popnit, click funktion)
Typiska produkter som ingår i ett kanalsystem är kanaler, böjar, nipplar, muffar, dimensionsövergångar, påstick, inloppsrör, ändlock, T-rör m.fl.
Service och underhåll
Ett av de vanligaste skälen till dålig inomhusluft är ventilationssystem som inte sköts som de ska. Intresset för att serva tekniska installationer hemma är ofta lågt, vilket går ut över både funktionen och livslängden på systemen. Jämför med våra bilar som vi utan att fundera över lämnar in på service med jämna mellanrum. Där är vi dessutom ofta noga med luftkvaliteten, det säljs knappast en bil idag utan klimatanläggning, som också i de flesta fall innehåller filter och således även renar luften. Slutar klimatanläggningen fungera åker bilen självklart in på verkstaden. Hemma däremot, där vi tillbringar betydligt mer tid än i bilen, funderar vi inte lika mycket på luftkvaliteten. Ett dåligt underhållet ventilationssystem kan i sig vara ett problem för luftens kvalitet, luften kan bli sämre än den varit utan ventilation.
Injusteringen, alltså de inställningar som görs när systemet installeras, är också mycket viktig för att effekten av systemet ska bli bra. Några andra vanliga problemområden är:
Filter som är smutsiga ger ett högre tryckfall och därmed högre energiförbrukning. Gamla filter är smutsiga filter, därför måste ett filter bytas cirka två gånger per år för att effektivt fylla sin funktion. Att byta filter är enkelt, ungefär lika lätt som att byta dammsugarpåse.
Filter med låg avskiljning kan göra att smuts och mikroorganismer samlas inuti tilluftskanaler och därifrån sprids vidare.
Smuts som samlats i ventilationssystemet kan också på sikt orsaka att luftflödena blir för låga, det är alltså mycket viktigt att hålla ventilationssystemet rent.
Att stänga av fläktarna nattetid kan också göra att föroreningar sprids via kanalsystemet.
Fuktproblem kan bero på dåliga regnskydd vid uteluftsdon eller på att det bildas kondens i kanalerna på grund av dålig isolering.
Det bästa är att aldrig låta den här typen av problem uppstå, som med de flesta problem är de svåra att rätta till när de väl är där. Enklast förhindrar man dessa saker genom att sköta ventilationsanläggningen lika bra och regelbundet som man sköter resten av huset. För att en anläggning ska kunna skötas korrekt måste alla instruktioner för service och underhåll uppdateras regelbundet.
